Hon hade feber igårkväll, 38 grader, men av någon anledning så var den borta idag. Konstigt. Kanske är det tänder på G, har väntat på hörntänderna i nedre käken nu ett tag faktiskt. Hur som så sov hon som en stock mellan 20 (?) som hon typ somnade. Kvällen blev så himla lång för oss, när klockan var 21.30 så tänkte att nu måste vi stressa i säng. Trodde den var typ 22.30 eller ännu senare men då blev det helt plötsligt lugnare. Sen när vi la oss efter 22 någon gång så var jag vaken ett tag. Mellan 23 och 01 så var hon lite orolig, hon tappade nappen för att hon var lite tät i näsan tror jag. Men efter sista gången 01.20 någon gång så sov hon sen hela natten till 08.
Alltså, ni förstår inte hur härligt detta är. En vanlig natt hade jag kunnat kliva upp 6 gånger till efter 01.20. Hon sover så mycket bättre och somnar så mycket fortare. Allt handlar om nya rutiner och komma ur de gamla.
Det som känns bäst med det hela är att vi hjälper henne istället för att stjälpa. Det är något som jag anser att föräldraskapet handlar om, att ständigt hjälpa barnet att utvecklas. Bli trygg i sig själv, inte stjälpa genom att hjälpa på fel sätt så att barnet blir beroende av en på fel sätt. Att hon kan somna trots att hon ligger i sin säng och samtidigt känner sig trygg känns så himla bra. Men så fort hon skriker eller ropar, för att hon behöver oss, så kommer vi att stå alldeles bredvid.
Så kom du till oss du älskade barn, och grep våra hjärtan med kraft. Med ens fick allting mera mening, långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar, du fångar all ömhet omkring. Små fötter och fingrar, din hud och din doft, så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig, och dela din glädje och sorg. När skuggorna hotar ditt solsken, så är vi din trygga borg, älskade barn! Ett barn att få älska och skydda från ont, en lycka för stor att förklara!
Alltså, ni förstår inte hur härligt detta är. En vanlig natt hade jag kunnat kliva upp 6 gånger till efter 01.20. Hon sover så mycket bättre och somnar så mycket fortare. Allt handlar om nya rutiner och komma ur de gamla.
Det som känns bäst med det hela är att vi hjälper henne istället för att stjälpa. Det är något som jag anser att föräldraskapet handlar om, att ständigt hjälpa barnet att utvecklas. Bli trygg i sig själv, inte stjälpa genom att hjälpa på fel sätt så att barnet blir beroende av en på fel sätt. Att hon kan somna trots att hon ligger i sin säng och samtidigt känner sig trygg känns så himla bra. Men så fort hon skriker eller ropar, för att hon behöver oss, så kommer vi att stå alldeles bredvid.
Så kom du till oss du älskade barn, och grep våra hjärtan med kraft. Med ens fick allting mera mening, långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar, du fångar all ömhet omkring. Små fötter och fingrar, din hud och din doft, så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig, och dela din glädje och sorg. När skuggorna hotar ditt solsken, så är vi din trygga borg, älskade barn! Ett barn att få älska och skydda från ont, en lycka för stor att förklara!