När jag känner er nära

publicerat i Allmänt;
Detta är min oas, min chans till total avkoppling även om jag kan ha hur mycket som helst att va stressad över. Jag måste kolla med mamma imorgon och se hur många generationer det är som har sprungit här men det känns så fint att piga kommer att springa sig trött över lägdan här precis som jag själv har gjort. Och vad jag vet även min mamma, mormor och mormors mor har gjort. Burströmsbacken här har verkligen första parkett över sjön, vår fina backe med hus som mina släktingar har byggt. Morfar byggde två, ett till sin familj och ett annat sen för att min familj skulle kunna flytta upp. Det är inte bara att bygga ett hus och min morfar byggde två, varav ett som han timrat från grunden! 
Som ni kanske har sett så är ju även piga döpt efter min mormor. Det känns liksom magiskt på något vis, att hon är här och att mormor lever vidare genom detta ställe. Än hur tragiskt det är att hon dog, än hur hemskt och tomt det fortfarande är 12 år senare så är jag så lycklig över att ha haft en sådan fin mormor som förgyllt mitt liv som få! Hon har format mig så mycket till den jag är idag, hon lärde mig om respekt och gränslös kärlek. Att jag dög och att ingen hade rätten att såra mig. Jag minns att jag svor åt henne en gång då jag blev arg, hennes besvikelse var något av det värsta jag har varit med om och det gjorde jag aldrig om. Hon blev så ledsen på mig, och inte över att det var just en svordom utan principen att jag svor åt henne. Jag brukar inte ha svårt att beskriva människor eller uttrycka mina känslor i skrift, men mormor kommer jag aldrig kunna göra rättvis med hjälp av ord. Hon var man tvungen att känna för att förstå hur vacker hon var, rakt igenom, både insida och utsida! Den vackraste! 
På denna backe lärde jag mig cykla. Här har jag gått hand i hand med morfar och tittade på fåren som de hade lånat ut betesmark åt då jag var liten. Jag hade då på mig en vit och svart mimmiklänning och en svart keps, denna klänning hänger i pigas garderob och väntar på henne. 
På denna backe har jag lekt med både kusiner och tremänningar somrar som vintrar, vi har åkt bob, stjärtlapp, tefat, skidor, skoter, you name it. Där har vi lekt i snön under stjärnklar himmel medan norrskenet sprakat. Där har vi grävt snösoffor och grillat klämmackor och vinkat hejdå till alla som besökt oss och som sedan skulle åka tillbaka till Dorotea. 
På denna backe har jag hjälpt morfar att klippa gräset och dragit upp de godaste morötterna och ätit färska jordgubbar. Här har även min äldsta kusin gift sig, under det stora trädet som vi alltid klättrade i och lekte pirater. I denna backe har vi även gått upp och ner otaliga gånger då vi har åkt och kommit med skolbussen på vardagarna och det är även på denna backe som vi har brukat tälta på. 
Det är sjukt vad denna backe representerar mycket! Liv, oändlig lycka, underbar barndom, förlängd barndom, död men underbara minnen och framtida generationers känslor och upplevelser! En plats som är helig för mig och som jag tror och hoppas kommer betyda mycket för piga också. Eventuellt kommer mamma och pappa flytta till detta hus i framtiden och även hon får ha sin mormor och morfar i Ormsjö, i exakt samma hus på exakt samma plats! Det gör mig så ledsen att alltid bli påmind om vad vi saknar men samtidigt gör det mig så glad då jag aldrig känner mig så nära mormor och morfar som jag faktiskt gör när jag är här! 




Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Rebecca:

Wow vad magiskt beskrivet! Ryser fortfarande.

Svar: Tack så mycket! 💕 ibland kanske man får till det ☺️
norralivet.blogg.se

Kommentera inlägget här :