Onsdag

publicerat i Allmänt;
Och jag och Nanna är fortfarande i Ormsjö. Sent igår kom min morbror med fru upp hit för en veckas semester här så det var ju bra tajmat. Imorgon åker jag hem och får skjuts av pappa och tar hundarna med mig då Nanna ska stanna kvar här med mormor och morfar och hundarna ska vara med farmor och farfar. På fredag åker vi till Sundsvall för en underbar helg med båttur, casino eventuellt och massa annat mys.

Nu ska jag bara chilla med en serie, mamma har precis lagt Nanna. Hon somnar fortfarande av sig själv så det är ju inte sånna problem att lägga numera. Det gör även att hon blir mindre ljudkänslig vilket är underbart. Vi satt allihop i vardagsrummet till sent igår innan morbror och hans fru gick till sig och hon vaknade inte en enda gång. Inte ens för hundskall. Så skönt!

Hon har varit så duktig idag, har varit glad och härlig så som hon brukar vara. Ramlade dock på affärn, ena sekunden stod hon och nästa sekund låg hon platt på golvet och slog i sin läpp så hon har härmed fått sin första fläskläpp. Efter att man har kollat så att inga tänder eller så blev skadade och bekräftat att det inte var så farligt så kändes det bra igen, för oss båda. Slå sig kommer hon göra många fler gånger, otaliga gånger. Det går inte att skydda ett barn mot allt utan att vara överbeskyddande, speciellt inte när det börjar bli dags för dagis. Man kan inte rulla in henne i bubbelplast liksom.

Däremot var jag noga nu denna gång att inte ömka efter att man har tröstat. När hon hade lugnat ner sig och inte grät längre så frågade mamma om hon hade gjort illa läppen och då började hon gråta igen, mest för att någon påpekade det. Så sa då att vi inte nämner det igen för då glömmer hon det, än att älta det. Samma sak gör jag om hon bara ramlar på golvet, ni vet snublar till eller så. Säger direkt att det gick bra, upp och hoppa och hjälper henne aldrig upp. Man hör ju och vet de gånger hon verkligen gör illa sig och då finns jag där men är så glad att hon redan som så här liten inte fjaskar eller spelar/filmar eller vad jag ska säga. Hon blir trygg och reser sig själv allt som oftast och är alltid ute för att upptäcka utan överdriven rädsla. Det känns riktigt bra!



Lycklig unge då hon fick åka traktor med moffa idag, att någon kan älska motorer så mycket som Nanna, kan inte förstå :)
 

Kommentera inlägget här :